Franska revolutionen

Under den franska revolutionen hade Frankrike en dålig ekonomi, det berodde främst på att de som var rika knappt inte betalde någon skatt.
Landets befolkning var indelad i tre olika stånd. De människorna som tillhörde de två första stånden, var adeln och prästerskapet. Det som var bra för dom var att de inte betalade någon skatt. Men det var väldigt ovanligt att tillhöra de två första stånden, för de flesta jobbade som bönder.

Bönderna, köpmännen, hantverkarna och arbetare tillhörde det tredje ståndet. Det var hela 98 % som tillhörde det tredje ståndet. De franska bönderna var inte nöjda med ekonomin för de var tyngda av skatter till adeln, kyrkan och staten.
Inte nog med att bönderna behövde betala mycket skatt, de fick inte heller jaga djur i skogen.

Borgarna var missnöjda över att de inte fick någon politisk makt, men det berodde inte på hur bra utbildning de hade. Det var bara adelsmän som fick den makten.

Borgarna undrade över många saker t.ex. varför adeln skulle ha en egen bänk i kyrkan, och varför de inte behövde betala skatt. Det som blev kris för arbetarna var under 1780-talet då blev skördarna inte som de tänkt sig. När sedan priset på bröd steg, så räckte arbetarnas löner inte till. Då hungerstrejkade arbetarna. De lämnade in klagomål till kungen som gick vidare med klagomålen till riksdagen. Efter alla klagomål så ändrade dom skatterna.

När de olika stånden skulle rösta i riksdagen så brukade de två första stånden rösta likadant, så att det tredje ståndet som var bönder och arbetare m.m. inte kunde få sin vilja igenom för att varje stånd fick lägga var sin röst. De som blev bärare för franska revolutionen var adel, prästerskap, stora köpmän med flera.

Den franska revolutionen har länge i historien en övergång från feodalism till borgerlig kapitalism.

| start |

boktryckarkonsten | industriell revolution | magnetism | musik | ny världsbild | optik

politiska konflikter | religösa konflkiter | svensk stormaktstid | teknik | upptäcktsresor