Sammanfattning

De flesta u-länder har lånat pengar, men lånen har använts mycket olika. Beroende 
på om pengarna placerats i industrin eller försvunnit till korrupta regimer så har 
olika länder utvecklats olika rent ekonomiskt. De så kallade Bretton Woods-
instutionerna, främst Världsbanken och Valutafonden, ger olika former av lån till 
u-länderna. U-länderna måste dock följa vissa krav från Världsbanken och Valuta-
fonden för att kunna låna pengar, dessa krav går till stor del ut på öppenhet för 
utländska investeringar och privatiseringar. Kritiken mot dessa krav har varit 
omfattande.
   Det är inte bara Världsbanken och Valutafonden som lånar ut pengar, en stor 
del av tredje världens lån kommer från privata banker och en del direkt ifrån andra 
länders regeringar. Villkoren för de olika lånen är mycket olika och möjligheten 
att omförhandla om något går snett skiljer sig.
   Skuldsituationen idag är inte hållbar, men det finns flera teorier och förslag 
om hur den ska lösas. De olika skulderna har alltid diskuterats var för sig vilket 
har lett till att man inte fått något helhetsgrepp om landets skuldsituation. På 
senare tid har det dock presenterats förslag som omfattar alla typer av lån och 
som på så sätt kan leda till en hållbar skuldsituation på sikt. Många folkrörelser 
anser inte att dessa förslag är tillräckliga utan förespråkar en engångsavskrivning 
av skulderna, för att låta dessa länder få en ny chans.

Förord

Det här arbetet är utfört som ett specialarbete vid Ebersteinska skolan i Norrköping 
vårterminen 1998.

Att försöka leta sig tillbaka i tiden och lokalisera var jag först blev medveten om 
u-ländernas situation och intresserad av deras utveckling är givetvis svårt, men jag 
antar att grunden lades redan i söndagsskolan. Vi var faddrar för barn i olika delar 
av världen och hade med oss en femkrona eller två varje söndag. 
   Det var dock först i slutet av 1994 som u-länderna fick någon egentlig betydelse 
för mig, jag gjorde en resa till Bangladesh och intrycken blev enorma. Varför ska 
vissa inte ha mat för dagen när vi i Sverige väljer och vrakar i våra lyxiga bufféer? 
Jag sökte svaret i frågor som: Räcker inte maten till oss alla? När jag fann svaren 
och förstod att maten visst räcker till oss alla men att det inte är ekonomiskt 
lönsamt att föda tredje världen, blev min världsbild ännu mer komplicerad. Det här 
arbetet försöker förklara de ekonomiska skillnader som finns idag mellan u-länder 
och i-länder och varför de har uppstått.

Jag vill också här tacka alla som på ett eller annat sätt hjälpt mig med det här 
arbetet.

Daniel Nilsson
Norrköping 98-04-01