Svågervälde på gräsrötternas bekostnad

Innan den stora miljöministerkonferensen som FN anordnade i Malmö skulle gräsrötterna få komma till tals. Detta ordnades genom ett så kallat NGO-forum, det vill säga de "icke-statliga" organisationerna skulle träffas och göra ett gemensamt uttalande inför ministrarna. Så långt allt väl.

Begreppet NGO är dock inte så okomplicerat, och framför allt inte enbart positivt som man gärna föreställer sig. NGO betyder kort och gott icke-statlig organisation, det säger alltså ingenting om huruvida organisation har någon form av folklig förankring eller om organisationen är vinstdrivande. Detta innebar att NGO-forumet även besöktes av diverse lobbyister såsom Europas förenade bönders utsände representant. Visserligen var han en av de sämre lobbyister jag någonsin sett, och jag undrar verkligen om han fick ut sin lön efteråt, men ändå.

Att få delta i NGO-forumet var inte helt enkelt, jag själv som representerade Svenska Ekodemiker (ett nätverk för miljöintresserade studenter) lyckades smita in via en internationell studentorganisation, men till exempel Naturskyddsföreningen, Sveriges största miljöorganisation, fick inte tillträde till NGO-forumet. Men eftersom man hade en representant i den svenska delegationen så fick denne gå även på detta forum. Från Sverige fanns representanter från bland annat Miljöförbundet Jordens Vänner, Svenska Ekodemiker och FN-förbundet. Totalt var cirka 60 representanter från mer än 40 NGO:s närvarande.

Överraskningar

Efter att direktören för FN:s miljöprogram och den svenska miljöministern talat så började de verkliga överraskningarna. I stället för att i vanlig mötesordning välja en ordförande och sekreterare så bildade två personer självmant ett presidium som kom att styra mötet. Jag trodde givetvis att dessa var FN:s representanter och således skulle föra vidare våra gemensamma åsikter till högre nivå senare, men så visade sig inte vara fallet. Detta presidium var i stället NGO-representanter, precis som jag själv, men skillnaden var att de hade varit med förr och inte kom från demokratiska NGO:s. Faktum är att det dröjde mer än halva mötestiden innan frågan överhuvud taget ställdes om någon förde anteckningar. En yngre man, vars namn och titel fortfarande är obekant för mig, tog på sig uppgiften. Jag kan lova att mina mycket bristfälliga anteckningar skulle framstå som utförliga jämfört med hans, då han knappt spenderade någon tid alls i möteslokalen.

Tack vare avsaknaden av mötesstruktur så gick ungefär hälften av tiden åt till att diskutera vilka som fått komma till forumet, varför och på vems bekostnad. Agendan ifrågasattes också, eftersom den inte varit tillgänglig för alla utan endast ett fåtal och dessutom var skriven av en enskild NGO-delegat. När diskussionen väl fördes in på dess egentliga syfte, vårt uttalande inför ministrarna, så var tiden knapp och diskussionen om möjligt än mer ostrukturerad. Den diskussion som fördes var dock överlag progressiv och en del intressanta idéer framfördes. Bland annat diskuterades vikten av att understryka västvärldens överkonsumtion som ett större problem än tredje världens mer marginella konsumtion beräknat per invånare. Alla hade visserligen rätten att uttrycka sig under diskussionen, men det var mycket tydligt vems åsikter som var viktiga.

Val utan diskussion

När dagen började närma sig sitt slut var det dags att välja representanter som skulle presentera detta för ministrarna. Den mindre presentationen som skulle ske samma kväll var det ingen diskussion om alls, presidiumet valde helt enkelt ut några de ansåg lämpliga. Sedan skulle även en representant utses att presentera vårt uttalande inför alla miljöministrar dagen efter. Tre kandidater utseddes kvickt, varav alla var färgade kvinnor vilket NGO-representanter såg som mycket positivt, men för många var ju dessa helt okända och vi behövde få presentationer av dem. Det fick vi också, men bara av den representant som ansågs lämplig av presidiumet. De andra var nämligen inte lämpade att framföra våra gemensamma åsikter tycktes det, det retade många av oss att man totalt ignorerade vad representanterna verkligen tyckte. På grund av detta krävde en av representanterna från Svenska Ekodemiker votering, men hon tystades snabbt ner av presidiumet. Därmed var diskussionen avslutad och vårt "gemensamma" uttalande framfördes för direktören för FN:s miljöprogram och den svenska miljöministern, uttalandet visade sig dock stundtals vara mer representanternas personliga åsikter än de som NGO-representanterna hade framfört.

Efter forumet blev den representant från Svenska Ekodemiker som krävt votering uppsökt av en man från presidiumet som berättade att vissa delegationer inte kunde acceptera någon annan representant än den som valdes, och det var därför som han tystat ner henne.

Dagen efter skulle uttalandet presenteras inför alla närvarande miljöministrar, vilket var cirka 100, och lyckligtvis hade det modifierats lite under nattens gång och motsvarade nu bättre NGO-representanternas framförda åsikter. Slutet blev alltså gott kan man tänka, men processen fram till detta uttalande var allt annat än demokratisk och det är det som jag vänder mig mot.

Epilog

I detta fallet vill jag påpeka att FN:s miljöprogram som arrangerade NGO-forumet inte gjorde något egentligt fel, deras initiativ var i grunden mycket bra. Felet låg i stället hos dessa "professionella" NGO-representanter som styrde forumet efter sitt godtycke. Detta kunde dock enkelt ha avhjälpts med vanliga mötesregler.

Att låta gräsrötterna komma till tals innebär alltså inte alltid att det är folket som kommer till tals. Det kan lika gärna vara "professionella" NGO-representanter som reser från möte till möte och har detta som arbete.

Vi NGO-ungdomsrepresentanter samt ungdomsdelegater från hela världen planerade att skriva ett gemensamt upprop mot denna skendemokrati och presentera det inför miljöministrarna, men många av de andra ungdomsrepresentanterna är även de "professionella" och det är ju som bekant svårt att bita den hand som föder en, så det blev inget uttalande. Vi svenska NGO-ungdomsrepresentanter samt de svenska ungdomsdelegaterna planerar att ändå framföra våra åsikter till ansvariga inom FN.

Daniel Nilsson
NGO-representant för Svenska Ekodemiker

Hem >>